Instruktioner för skribenter
Då du vill publicera en uppsats i Historisk Tidskrift för Finland, bör du följa dessa instruktioner.
Filformat
Manuskript bör inlämnas till redaktionen som textfil (doc(x), rtf eller wpd). Lämpligast sker detta per e-post.
Längd
Manuskripten bör inte överskrida följande gränser:
- uppsatser – 30 trycksidor (ca 75 000 tecken)
- översikter och meddelanden – 20 trycksidor (ca 50 000 tecken)
- diskussionsinlägg – 14 trycksidor (ca 35 000 tecken)
- forskarprofiler, granskningar eller ”från fältet” – 8 trycksidor (ca 20 000 tecken).
Typografiska angivelser
Texten bör inte innehålla fetstil, kapitäler eller spärrningar.
Kursiveringar ska ingå för främmande ord samt då bok- och tidskriftstitlar anges och kan även användas för enskilda betoningar av ord och uttryck.
Använd inte avstavning av ord vid radbyte.
Mellan årtal och sidnummer används tankstreck (ej bindestreck): t.ex. 500–1800 eller s. 17–18 (ej 500-1800 eller s. 17-18).
Hänvisningar till forskningslitteratur och källor görs i första hand i fotnoter.
Rubriker och illustrationer
Historisk Tidskrift för Finland har mellanrubriker och illustrationer för uppsatser och bidrag i avdelningen Översikter och meddelanden. Författaren ska själv sätta in mellanrubriker.
Med HTF:s typografi är en lämplig intervall för mellanrubriker ungefär var tredje eller fjärde sida. HTF använder bara en mellanrubriknivå.
Illustrationerna bör ansluta sig till argumentationen. Redaktionen kan hjälpa till med att skaffa fram illustrationsmaterial. Beakta att det ofta tar tid att få fram illustrationer. Det är därför skäl att tänka på saken i ett tidigt skede och diskutera frågan med redaktionen.
Bildtexterna skrivs av författarna. Bildkällor bör normalt anges.
Tabeller numreras löpande.
Både tabeller och illustrationer ombryts separat. Skribenten ska inte placera in tabeller och illustrationer i den löpande texten.
Citat och translitterering
Citat anges i regel på originalspråket i fråga om språk som majoriteten av Historisk Tidskrift för Finlands läsare kan antas behärska (svenska, engelska, tyska eller franska). Finska citat kan anges på originalspråket med översättning till svenska i not.
Referenserna bör normalt gälla originalutgåvan av ett arbete. I vissa fall kan det dock med tanke på publiken vara motiverat att hänvisa till en svensk eller internationell utgåva.
I fråga om kyrilliska bokstäver använder HTF svenska språknämndens rekommendation för translitterering (se Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, Stockholm 2002, s. 193–195), inte Internationella Standardiseringsorganisationens (ISO) rekommendationer. Vid behov kan text på ryska tryckas med kyrilliska bokstäver.
Förkortningar
I fråga om institutioner, vetenskapliga serier och dylikt strävar Historisk Tidskrift för Finland att använda vedertagna förkortningar.
Det kan vara motiverat att skapa nya förkortningar för att spara utrymme. Nya förkortningar bör förklaras första gången de används.
Följande i finländsk historisk text vanliga förkortningar kan betraktas som etablerade och behöver inte skrivas ut:
- HAik = Historiallinen Aikakauskirja
- HArk = Historiallinen Arkisto
- HLS = Historiska och litteraturhistoriska studier
- HTF = Historisk Tidskrift för Finland
- SEHR = Scandinavian Economic History Review
- SJH = Scandinavian Journal of History
- SSLS = Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland.
Korrektur
Författarna tillsänds korrektur på samtliga bidrag. Rättade korrektur skall återställas så fort som möjligt.
Fotnoter
Notapparaten följer dessa principer:
Arkivkällor
Arkivkällor anges enligt följande: handling, volym eller enhet, samling, arkiv, ort.
Exempel:
- Rehbinder till Armfelt 14.2.1813, Armfeltska arkivet 4, Riksarkivet, Helsingfors.
- Kronofogdens i Karis rapport 15.5.1890, BD 45/435 1890, Nylands länsstyrelses kansli, Riksarkivet, Helsingfors.
Hänvisningar till litteratur
Hänvisningar till litteratur bör första gången ge fullständiga bibliografiska uppgifter om ifrågavarande verk:
- Författarens förnamn och efternamn
- titel (kursiverat)
- serie (ej kursiverat)
- förlagsort och tryckår.
Förlagsort (ej tryckort) och tryckår anges inom parentes.
Vid följande hänvisning refereras endast till författarens släktnamn och en förkortad titel som är tillräcklig för att identifiera arbetet (inte årtal).
Exempel:
- Första hänvisningen: Max Engman, S:t Petersburg och Finland. Migration och influens 1703–1917, Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 130 (Helsingfors 1983), s. 222–223.
- Följande hänvisning: Engman, S:t Petersburg och Finland, s. 250.
Uppsatser i tidskrifter, årsböcker och antologier
Uppsatser i tidskrifter, årsböcker och antologier anges med enkla citationstecken (’ ’). Vanliga citationstecken används för citat som ingår i titeln. Tidskrifter och årsböcker anges med volym samt årtal inom parentes.
Exempel:
- Henrik Meinander, ’Idrottsmannens bevekelsegrunder. Artur Eklund och 1910-talets idrottsrörelse’, HTF 76 (1991:1). Följande gång anges efternamn och förkortad titel: Meinander, ’Idrottsmannens bevekelsegrunder’, s. 17.
- Helena Laisi, ’Työväenjärjestöjen varojen siirto Venäjälle keväällä 1918’, HArk 94 (1989), s. 166.
- Pertti Haapala, ’Sosiaalihistorian lupaus’, Pekka Ahtiainen et al. (toim.), Historia nyt. Näkemyksiä suomalaisesta historiantutkimuksesta (Helsinki 1990), s. 67–92.
Exakta sidnummer bör anges i alla andra fall utom då författaren hänvisar till boken som helhet. Undvik hänvisningar av typen 17f eller 17ff.
